I samarbete med Padelrackets.se.

Jag har i min ungdom spelat både badminton och tennis ganska flitigt. Badminton tävlade i som tonåring och var väldigt duktig i det. Jag åkte land och rike runt, men la av min “proffskarriär” i sena tonåren och har sedan dess bara spelat på fritiden. Det gick nog ett tiotal år då jag inte spelade alls, men de senaste åren har jag under helger spelat med min kompis Robert. Vi varierar mellan squash, badminton, tennis och nu senast padel. Om jag ska vara helt ärlig, så trodde jag att padel mest var en enklare variant av tennis där man nästan kunde vara lite bakom flötet och ändå fatta spelet. Det visade sig att jag inte hade rätt på den punkten. Jag fick springa mig svettig och känna mig som den nybörjare jag är under vårt timmeslånga pass i Värtahamnen.

Det är också värt att notera att padel inte är likt någon annan bollsport som jag sysslat med tidigare, men visst finns det fördelar med att ha gjort det. För det första var padelracketen väldigt annorlunda från vad jag tänkt mig. Den är både tyngre och lättare än vad jag föreställt mig, på ett väldigt svårförklarligt vis. Det som fick oss att i övermod pröva den snabbast växande sporten i Sverige var just tron på att det var enkelt. Icke. Reglerna tar ett tag att få in och när vi såg på de andra, mer rutinerade spelarna slå sina bandejas så såg vi att det är högsta vikt att förse sig med ett ordentligt padelracket, även om de vi hyrde nog var ok för vår första gång.

Efter att ha surfat runt på Padelrackets.se har jag insett att det är en hel vetenskap, precis som det var när jag tävlade i badminton. För lekmannen kanske det inte ter sig så viktigt, men som den tävlingsmänniska jag är, så vill jag ha rätt padelracket för att kunna slå Robert (i setet alltså). På Padelracket.se hittar man information om vad det är för skillnad på racketarna, vilken som skulle passa just dig och vad man ska tänka på när man väljer padelracket.

Nästa gång vi väljer att spela padel vet jag vem som kommer att sopa banan med vem. Jag trodde inte att jag skulle bli frälst i denna något udda sport, men det blev jag. Kanske är det en revanschlust med tanke på att det inte gick så bra sist, men någon gång måste såklart vara den första.