Det sägs att vi alla föds med samma förutsättningar och att det är upp till var och en vad man gör med dessa. Det har funnits perioder i mitt liv då jag tyckt att det absolut är så och att individen får skylla sig själv som inte skötte sig och hamnade i kriminalitet och vad som. Nu är jag lite äldre och lite klokare att alla dessa personer också varit små en gång i tiden. Små barn som saknat kärlek, trygghet och stöd hemifrån. Därför är det otroligt fint att det finns stödfamiljer som hjälper till.

Min kusin från pappas sida har varit stödfamilj i närmare 20 år. Vissa av barnen har blivit som hennes egna och bor fortfarande kvar hemma hos sin “nya mamma”, medan andra mer varit på genomfart, men behövt någonstans tryggt att stanna till vid. Där erbjöd och erbjuder Jenny fortfarande stöd åt barn som behöver just kärlek, trygghet och stöd. Vill man själv hjälpa ett barn eller en ungdom är NEB-Teamet ett bra alternativ.

De arbetar med psykosocialt stöd och kvalificerad omsorg som sjuksköterskor, socionomer, socialpedagoger, behandlingsassistenter, friskvårdskonsulenter och beteendevetare med fördjupad kompetens inom alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete. Utöver det har de i sitt team läkare, terapeuter och psykologer. En hel armé av hjälpresurser om du frågar mig. Det är förstår inte gratis att ta in en extra person i sitt hem, men bestämmer man sig för att bli stödfamilj utgår självfallet en sådan, vars storlek beror lite på omständigheterna.

Efter alla de personer, små som stora, jag sett passera Jennys hem så vet jag vilken jätteinsats hon gjort. Jag hoppas fler kan, vågar och framförallt tar sig tid till att hjälpa andra. Jag skulle själv göra det om jag bodde i ett stort hus på landet, men i en liten lägenhet i stan är det nog inte så passande.