Stockholmsbaserade märket Boomerang har jag ett långt förhållande med. Det var ett av de första “märkena” jag upptäckte som ung gosse och minns när de låg på Grev Turegatan vid ingången till Sturegallerian. När jag bodde utomlands och kom hem kändes de så stiliga i jämförelse med allt som fanns i både Finland och USA. Ärligt talat, vad kidsen än anser sig tro om 90-talets mode, var det inte någon fröjd för ögat. Där var Boomerang en frisk fläkt i mitt då rätt så preppy tänk. Mitt preppy tänk har sedermera utvecklats till att innefatta inslag av street, men vissa dagar är jag lika välkammad som en posterboy för valfritt östkustmärke från USA. Vad händer hos Boomerang då? Lagom till…